Jag är fortfarande höggravid och jättetjock. Och till råga på allt är det min födelsedag idag. Nedkomsten är beräknad till vilken dag som helst nu. Själv skulle jag föredra om det inte blir idag.
Det blir inte alltid som planerat
Om nytillskottet i familjen hade varit planerat, hade jag definitivt inte satt ankomstdatumet till början på mars. Det är nämligen, utan konkurrens, redan den mest överrepresenterade tiden för födelsedagsfirande i familjen. Faktum är att det bara finns en vecka på året då jag inte skulle fått för mig att planera barn till, och det är precis den veckan vi är inne i nu. Men allt blir inte riktigt som jag har tänkt.
Knipövningar med Lanefelt
Därför sitter jag nu på min egen födelsedag och gör knipövningar. Det går inte att göra knipövningar utan att roa sig med att leta upp ett klipp från Youtube med Susanne Lanefelt i en snygg rosa kroppsstrumpa och lila benvärmare. Jag är för tjock för att ens fundera på några kroppsstrumpor, men benvärmarna skulle jag kunna kosta på mig. Bara knipövningarna hjälper och bebisen håller sig i magen till efter midnatt. Sedan är det fritt fram för nedkomst i två dagar, innan det är dags för nya knipövningar till min brors födelsedag. Han delar dessutom redan sedan födseln sin födelsedag med vår reservmamma. De har båda vänligt men bestämt undanbett sig leverans den dagen. Jag ska göra mitt bästa för att uppfylla deras önskan.
Höggravid valross i vattenrutschkanan
Häromveckan gjorde jag ett tappert försök att sätta igång förlossningen. Då begav jag mig till badhuset med mina tjejkompisar för en riktig tjejdag. Temat för dagen var tävling. Jag skulle prompt delta. Det resulterade i en syn som jag tror att badvakterna sent ska glömma. Denna höggravida valross gjorde sitt yttersta för att vara snabbast i vattenrutschkanan. Inte nog med att när jag låg på rygg, stack magen upp över kanten, när jag väl skulle landa i basängen bjöd jag dessutom på en stor vattenkaskad. Men jag vann! Och fick rungade applåder från övriga badhusbesökare.
Förlossningsplaner inget för mig
Vad gäller förlossningen är jag inte heller denna gång speciellt orolig. Jag tillhör kategorin människor som fnyser åt förlossningsplaner som blivande mödrar ägnar timmar åt. Det går ändå inte att planera vad som ska hända när det väl är skapt läge. Jag lägger min tro på att det avdankade fotbollsproffset inom mig ska ta och titta fram igen. Att den slumrande tävlingsinstinkten åter dammas av. Att blicken blir fokuserad och att förlossningsteamet guidar oss i mål snabbast möjliga väg. Inga krusiduller tack. Inget omsvep. Rakaste vägen i mål om jag får be. Ja och att den blivande fadern från läktarplats åter sköter saftblandandet och hejarropen. Ska vi köra imorgon?
Hälsningar
Energiska Ewa
Jag, Energiska Ewa, är ett avdankat fotbollsproffs och mamma till Charlie Långarm, snart ett och ett halvt år ung. Familjen väntar dessutom tillökning i början på mars, vilket gör att jag har en inofficiell tävling med Kronprinssessan. Jag är så tondöv att jag är rädd för att sonen kommer få bestående men av att höra mig skräna barnsånger. Ni följer oss genom våra vardagliga eskapader, stora som små. Opretentiöst, ärligt och fullt av nybörjarfel bjuder jag på reflektioner kring livet som småbarnsförälder. Fler krönikor finns på www.energiskaewa.blogspot.com
