En dag fylld med aktivitet börjar komma till sans och jag ägnar tid i köket för att tillaga kvällens önskemål, men också för att koppla av. Matlagning har en lugnande inverkan. Ur högtalarna strömmar Dire Straits och Tunnel of love och allt känns synkat. Här och nu bestämmer jag mig för att den bästa låten att påbörja måltiden med sedan måste bli Private investigations. Så blir det. Mat och vin till belåtenhet. Vi äter sakta och länge. Sedan fortsätter A med sitt nufunna intresse; släktforskning och jag beger mig in till mitt. Jag har nu flera blogginläggsuppslag som måste tas tag i. Jag går igenom mina anteckningar, sammanfattar, lägger till, drar ifrån, numrerar. Sedan, när allt känns färdigt häller jag upp ett till glas vin och tänker på helgen, på alla Helgona helgen. Tänker på döden. Denna helg som det tycks vara tillåtet för oss svenskar att prata om döden. Och jag ägnar de nära jag mist en tanke, sätter på Springsteens "My city of ruin" som efter stormen Sandy fått en hel annan innebörd. "Darlington County och Jersey girl" lika så. Men nu tänker jag också på alla de som Sandy tog död på i Haiti, Jamaica, Bahamas, Dominikanska republiken, Panama och Cuba. Alla de som försvann i mediabruset.
Alla mina tända ljus är för dem i kväll.
