Det fanns en tid då man inte sparade det man skapat i
"molnet". Det fanns en tid då jag bodde bokstavligen ute i skogen, i en stuga uppe på en kulle.
sjöutsikt, sädesfält och skog. All ledig tid ägnade jag åt
att spela gitarr, skriva låtar, skriva texter, poems, noveller och försök till romaner. Jag skrev ner allt på papper och var noga med att försöka spara allt i pärmar. Sedan ärvde jag en gammal
hopplös skrivmaskin. Den skänkte mig massor av glädje, men på nätterna drömde jag om datormaskiner som jag trodde skulle göra mitt "arbete" mitt skapande ännu bättre. Min vän Janne kom hem till mig en dag med en gammal dator som han inte använde. Lyckan var total. Det var förövrigt samma Janne som försåg mig med min första mobil. Han var inte bara min bästa vän just då, utan även fixaren, teknikgurun, som hjälpte mig med allt det där som jag så väl visste att jag behövde.
Men åter till datorn. Internet var inte att tala om,, men det hade egentligen ingen betydelse, eftersom att det
inte var den världen jag var ute efter. Jag ville ha något att skriva på,
jag ville fylla disketter med massor av filer med text på. Det gjorde jag. Sedan ville jag skriva ut allting. Det gjorde jag också, men jag tog min diskett till platser där man kunde skriva ut.
Morsans jobb, biblioteket, någon skola, någon modern polare...
Idag har jag precis allting i teknikhimlen som skall göra mitt skapande bra.
Förr hade jag all tid i världen och jag tog den.
Idag skyller jag på ont om tid och kämpar med en ständigt sinande inspiration.
