Sheryl Crow sjunger passande "summer day" för mig och får det att svänga rejält och jag sjunger med förstås och allt känns i denna stund så euforiskt och riktigt. I mitt rum är det svalt och skönt och kanske för första gången så samspelar jag med en Air condition som håller rätt temperatur oavsett om det är morgon, eftermiddag, kväll eller natt. Alltså inte denna febrila justering eller familj som klagar på innetemperaturen. Ute skiner solen fortfarande och trots att jag lovat mig själv att inte konfronteras mer med solen idag, beger jag mig ut och går alla de där stegen i direkt sol, med riktning baren. En dubbel espresso att börja med, sedan det inhemska ölet Celtia. Ljummet, men gott. Tänk att det skall vara så svårt att få kall dryck på denna plats på jorden! Vid närmare eftertanke och lätt skamsenhet inser jag hur tacksam jag istället skall vara att överhuvudtaget få det jag önskar i mat och dryckesväg. Långt ifrån självklart i denna del av världen. Så jag dricker min ljumna öl med visst välbehag och beställer sedan in en till när denna i rykande fart tagit slut. I min ensamma vrå, en liten soffa med bord, fortsätter jag nynna på den låt som stt sig fast i mitt huvud:
The summer day
that I recall
You came into my life And you gave me hope and love
I just wanna be what you want me to
En låt som i denna stund inte är svår att "få på hjärnan"
The summer day
that I recall
You came into my life And you gave me hope and love
I just wanna be what you want me to
En låt som i denna stund inte är svår att "få på hjärnan"
