Under tidig morgon studerar jag om tunisiska filminspelningsplatser för att senare kunna lägga upp en rutt för lite frosseri! För det är i Tunisien som Star wars filmerna spelats in, Indiana Jones, Life of Brian och Den engelska patienten för att bara nämna några. Av någon anledning tycks Tunisiens mångfacetterade geografi tilltala filmskapare. Sedan kaffe och lite bröd innan morgonens första dopp. Jag läser om George Sebastian, den rumänske miljonären som kom hit på 1920 - talet och hans betydelse för Hammamet. Ur högtalarna strömmar wham och careless whisper , följt av Lionel Ritchies "Hello". Jag tänker på alla de idéer som far runt i mitt huvud och jag "sorterar, lägger till och funderar lite till... Det har dykt upp en till svensk familj här i det annars totalt polsk och ryss - dominerande komplexet. Förövrigt dominerande av ryssar och polacker i hela Hammamet. Inga norrmän, inga danskar. En och annan engelsman och någon tysk. Eric får en poolkamrat i en jämnårig svensk pojk. Det möjliggör för mig att tillbringa mer tid ovanför vattnet i skuggan. Nu lugn. Kanske till och med total lugn. Kanske till och med oron i min kropp är på väg ur. Djupa andetag, ett, två, tre...ja det känns ok...
Jag tittar ut över poolområdet. Ser pojkarna som tycks ha funnit varandra. Om jag vänder mig om snett åt vänster kan jag se hur Anette och de andra kvinnorna gympar. Jag skall erkänna att jag avundas energin. Jag reser mig upp och går till baren och beställer en kall öl.
