Translate

lördag 9 juli 2011

Av nostalgiska skäl


följer jag rymdfärjan Atlantis sista färd. Inte bara Atlantis sista färd, utan slutet på hela amerikanska rymdfärje-eran. Atlantis lyfter på utsatt tid från Kennedy Space Center i Florida. 750 000 åskådare har samlats för att se denna händelse. Den 135:e och sista färden för  rymdfärjeprogrammet och sista färden över huvudtaget. Amerikanerna lägger ner verksamheten och väljer paradoxalt nog att framöver förlita sig på sin forne rymdrival Ryssland för framtida hjälp. Som att t ex leverara mat till besättningen på ISS. Det känns ..konstigt..vad händer nu? Vad skall Nasa syssla med framöver, eller läggs det ner? Genom åren har jag själv haft möjligheten att besöka Cape canaverel  och Kennedy space center. Varje gång med stor farcination. På bilden syns min gode vän från Norr; Kent Nilsson, framför en rymdbil från Kennedy air space center, som tillsammans med mig och ytterligare några vänner besökte den enorma anläggningen för några år sedan..
Jag föddes in i rymdåldern. Det hände massa spännande rymdsaker när jag var barn. Allt från att astronauterna Neil Armstrong och Edwin "Buzz" Aldrin gjorde sin rymdpromenad, till rymdserierna på teve; månbas Alpha, Star trek, till Starwars och rymdfärjeprogram. Jag hade en kompis som var "världsbäst" på att göra ritningar på rymdfarkoster. Jag var kass, men hade en önskan att vara lika bra. I smyg försökte jag kopia hans "mästerverk", dock utan någon större framgång. Jag tänker på det där ibland, hur precis han var. Påläst, kunde alla detaljer, visste att han skulle bli rymdforskare trots sina tio år. Jag förstod att mina kvalifikationer aldrig skulle räcka till det, men jag bar på en förhoppning att när den dagen kom, när han var allt det där, att han då skulle ta mig med på en av sina farkoster. Jag vet inte om han någonsin har satt sin fot på Cape canaverel, men jag hoppas det, även om han aldrig blev den där rymdforskaren han en gång drömde om att bli.
I New York Times läser jag att rymdfärjeprogrammet kostat i svenska pengar nästan 1 300 miljarder kronor. En hissnande och overklig summa. Dock i ett perspektiv i allt mervärde det skapat genom idag viktiga teknikaliteter såsom t ex satellitsändningar, gps och väderprognoser som kommit alla till användning, får kanske kostnaden en annan mer positiv dimension.