
Dagen har inneburit kvalitetstid med min son och viss tid har inneburit att plöja igenom hans Lucky Lukefilms bibliotek. När jag var liten fanns det visserligen film, men någon form av filmspelare var sällsynt då och i mitt föräldrahem fanns det inte. Men på biblioteket kunde man låna albumen och där fanns Asterix och Tintin, som jag också älskade. Serieböcker var något speciellt och med tiden fick jag en egen ansenlig samling av serieböcker. Bland favoriterna återfanns Lucky Lukes äventyr. När jag idag tittat på dessa filmer kan jag inte annat än att känna någon form av tillfredställelse och gillande, trots att jag trots allt fördrar bokformen. På någotvis väcker det massa känslor som funnits inom en i alla dessa år, men som inte vidrörts.