Super tisdag

Det är i dag det gäller. Trots att den amerikanska valproceduren ter sig både krånglig, svår och odemokratisk i svenska ögon, kan man också fastslå att det skapar spänning och till viss mån ovisshet och dramatik in i det längsta. Jag har tidigare nämnt medias rapportering ifrån demokraternas nomineringsprocess och hur illa det är att demokraterna hela tiden favoriseras. Det är fortfarande lika illa. Allt handlar om Obama vs Clinton.

Jag har under flera år haft ett stort intresse i att förkovra mig i amerikanska presidenter. Jag har läst på och gått igenom alla och jag vill påstå att jag ä ganska bra påläst på var och en av dem från Washington till G.W. Bush. Jag har aldrig tagit ställning för antingen republikansk eller demokratisk politik, eftersom att det för mig i sak inte handlar så mycket om politisk inriktning när det kommer till personvalet, utan mer om personkemi. Det innebär att bland mina absoluta favoriter återfinns två demokrater (Truman och Clinton) och en republikan (Reagan). I förra valet hoppades jag på Al Gore, men inför årets val har hela tiden McCain varit mitt självklara val. Något som även de registrerade republikanska väljarna nu verkar tycka. Jag delar mycket av hans värderingar och idéer, men framförallt att han kanske är vår tids största politiska gränsöverskridare. Det bådar gått för USA och resten av världen.