Jag kommer hem från jobbet, häller upp ett glas vin, tar en dusch, lyssnar på John Mayers nya Paradise Valley. Om en stund tänker jag knalla ner till kvarterskrogen äta en rejäl middag och dricka mer vin. Det är torsdag och även torsdag måste levas och levas väl. Jag känner mig trött, men håller mitt huvud högt. Det har varit en ansträngande tid. Mycket nytt, en del som man skulle kunna kalla vedermödor. Men, på något sätt känns det som att jag skådar ljuset. Att jag börjar känna lugnet. Att jag nått fram och att jag nu kan njuta segerns sötma....
Visst är det ett härligt ord; Segerns sötma.
Att jag varit starkt fokuserat på annat håll misstänker jag att ni som läser min blogg märkt. Inläggen har kommit ganska glest det sistone. Oftast kanske bara på helgen. Hänger förstås ihop med min livssituation under veckorna. Jag har inte hunnit även om jag velat det så mycket. Även om jag haft inspiration till att skriva. Alltså ingen bloggtorka, utan ibland måste man helt enkelt prioritera annat.
Och nu, nu när jag sakta känner hur vinet befriande berusar mig, låter jag mina fingrar dansa fritt på mitt tangentbord. Jag höjer musiken. Jag blir ett med John Mayer. Jag blir ett med Mayers gitarr; Martin OM-28JM.
Ibland är bara livet skit! Ibland är det underbart! Däremellan måste man finna en balans för att orka gå vidare, att gå som en man, en människa.
Måndagar måste vara minst lika bra som fredagar. Förväntningarna måste vara detsamma. Annars..vad är det då för liv? Vad händer om man bara lever för helgen och den skiter sig redan på fredag kväll när man kommer hem från jobbet och t ex hamnar i en onödig konflikt med en familjemedlem?
Jag älskar måndagar, precis som jag uppskattar tisdag, onsdag och torsdag. Jag lever hela dagen, lever hela veckan och har förhoppningar, förväntningar...
Och nu i denna lätta bersusningspunkt, känner jag att jag lever det bästa av liv och att jag lever med det, inte emot. Livet är underbart och jag har flyt nu.
Visst är det ett härligt ord; Segerns sötma.
Att jag varit starkt fokuserat på annat håll misstänker jag att ni som läser min blogg märkt. Inläggen har kommit ganska glest det sistone. Oftast kanske bara på helgen. Hänger förstås ihop med min livssituation under veckorna. Jag har inte hunnit även om jag velat det så mycket. Även om jag haft inspiration till att skriva. Alltså ingen bloggtorka, utan ibland måste man helt enkelt prioritera annat.
Och nu, nu när jag sakta känner hur vinet befriande berusar mig, låter jag mina fingrar dansa fritt på mitt tangentbord. Jag höjer musiken. Jag blir ett med John Mayer. Jag blir ett med Mayers gitarr; Martin OM-28JM.
Måndagar måste vara minst lika bra som fredagar. Förväntningarna måste vara detsamma. Annars..vad är det då för liv? Vad händer om man bara lever för helgen och den skiter sig redan på fredag kväll när man kommer hem från jobbet och t ex hamnar i en onödig konflikt med en familjemedlem?
Jag älskar måndagar, precis som jag uppskattar tisdag, onsdag och torsdag. Jag lever hela dagen, lever hela veckan och har förhoppningar, förväntningar...
Och nu i denna lätta bersusningspunkt, känner jag att jag lever det bästa av liv och att jag lever med det, inte emot. Livet är underbart och jag har flyt nu.
