Barn

Igår. 

En uppdatering av vädret visar på kraftigt mulet och runt 15 grader. Det sägs att det skall bli fint. Att det skall bli sol. Det där har jag svårt att se kunna hända när jag tittar upp mot skyn. Jag är en väder pessimist. En person som ju äldre jag blir, blir mer och mer intresserad av det här med väder, men alltid har svårt att vara nöjd. Jag vill att sommar skall bjuda på sommarväder och det innefattar inte massa av regn i min värld.

En gräsklippare far förbi. En påminnelse om att det ändock är sommar.  Och...sedan kommer solen fram och allt blir tillslut sådär som man vill ha det en sommardag oavsett om man jobbar eller ej. Det är fågelkvitter och måsprat och med ens förstår jag att om man bara ger allt tid så finns det möjlighet att det blir bra tillslut.

Under tidig kväll åker jag till Ellenö för att hämta upp E för att sedan åka och fiska. Möter M på vägen och plockar upp henne. Hon sätter på bilstereon, trycker på "cd", trycker tillbaka ett par låtar och sedan "Good to be me" med Unkle Kracker och vi kan varenda rad och sjunger med. Sedan Whitesnakes gamla hit från 80-talet ""Here I go again", men nu med den samme Unkle Kracker och det är glädje och eufori i bilen.

I Ellenö sitter min son på mina föräldrars trapp och väntar på mig. Jag kan se att han har all fiskeutrustning i ordning. Våra tre timmar nere vid sjön sedan ger ingen utdelning i det man kan förvänta. Däremot en härlig och vacker kväll och ingen är lyckligare än en far som får tillbringa en sådan här kväll med sin son.

Idag.

A åker till jobbet tidigt. Jag gör frukost och går ut och sätter mig. M som flyttade hem för ett par veckor sedan vaknar tillslut till liv och försvinner likt en vind (även hon till jobbet).

Kvar blir jag och min son som ännu inte lämnat sitt rum. jag antar att han fortfarande sover. Det är första veckan på hans lov och hela sommaren ligger framför honom.

När grinigheten och besvikelsen lagt sig över dåligt väder och att saker sällan blir som man vill, tänker jag på barnen, att de finns i mitt liv och all den glädje de ger till en allt grinigare man.