Gårdagens blogginlägg "Barn misshandlar barn" skapade stor uppmärksamhet och besöksrekord här på min blogg. Från mina ca 4000 besök per dag, slog det alla rekord med 10 620 besök i går. Ett rekord i säg som av naturliga skäl inte känns aktuellt att fira, med tanke på innehållet, men som bevisligen engagerade väldigt många. Aldrig har jag fått så många emails, mess och kommentarer tidigare på ett enskilt inlägg. Aldrig har mitt inlägg delats så mycket på de sociala medierna. Tack för det. Tillsammans har vi ett gemensamt uppdrag att se till att sådant här aldrig får hända ett barn.
Dock tror jag att det är viktigt att poängtera så här dagen efter att det nog är svårt att ha full koll i alla lägen, även om så är både viljan och ligger i uppdraget. Särskilt i tider med nedskärningar som innebär mer barn per enhet och färre personal. Jag är övertygad om att personalen på just den enheten där detta hände är duktiga och högst dugliga i sitt tjänsteutövande, men därför känns det också ytterst smärtsamt när sådant här händer. Man läser och hör så mycket i dag om barnens utsatthet i skolan och igår blev jag medveten om den fasanfulla ondska som kan utspela sig i skolans eller barnomsorgens värld. För det här var inte på skoj. Det här var rått våld, med hårda slag och sparkar. Sådant som små pojkar runt fem år inte skall känna till.
Självklart är det här med barns miljö i både barnomsorg och skola något som jag framöver kommer följa upp och i min roll som fritidspolitiker i kommunen engagera mig särskilt i. För om vi inte kan skydda och ta hand om våra barn, vad är vi då för kommun, samhälle, land och värld?
Dock tror jag att det är viktigt att poängtera så här dagen efter att det nog är svårt att ha full koll i alla lägen, även om så är både viljan och ligger i uppdraget. Särskilt i tider med nedskärningar som innebär mer barn per enhet och färre personal. Jag är övertygad om att personalen på just den enheten där detta hände är duktiga och högst dugliga i sitt tjänsteutövande, men därför känns det också ytterst smärtsamt när sådant här händer. Man läser och hör så mycket i dag om barnens utsatthet i skolan och igår blev jag medveten om den fasanfulla ondska som kan utspela sig i skolans eller barnomsorgens värld. För det här var inte på skoj. Det här var rått våld, med hårda slag och sparkar. Sådant som små pojkar runt fem år inte skall känna till.
Självklart är det här med barns miljö i både barnomsorg och skola något som jag framöver kommer följa upp och i min roll som fritidspolitiker i kommunen engagera mig särskilt i. För om vi inte kan skydda och ta hand om våra barn, vad är vi då för kommun, samhälle, land och värld?
