Förmiddagens besked från Statsminister Reinfeldt och finansminister Borg att värnskatten blir kvar tillsvidare , känns mycket olyckligt. Precis som svenskt näringsliv VD Urban Bäckström uttryckte det direkt efter presskonferensen är det:"feltänkt och dålig politik." Sverige behöver stärka konkurrenskraften och då kan vi inte ha en skatt som bestraffar utbildning och företagande. Det som dock bekymrar mig mest är att Anders Borg tidigare förklarat att värnskatten är skadlig för företagande och framväxten av nya jobb och då borde det rimligtvis tas bort. Men icke!
Samtidigt med min "politiska frustration" ägnar jag denna timma åt något så "inspirerande" som att sortera papper, dokumentera och systematisera. Då mitt arbete kan skötas från mitt skrivbord hemma idag, kan jag tillåta mig själv att fokusera lite dubbelt.
Frustration kan också sägas finnas över Brynäs. Ja visst, laget tog sig till slutspel, men det var i sanningens namn med lite tur. Att Brynäs överhuvudtaget klarade av att ta sista slutspelsmatchen berodde på en väldigt ojämn serie med fyra lag i botten som var ännu sämre. I kväll match 2 mot seriens absolut bästa lag Skellefteå. Ett revanschsuget Skellefteå som i år haft mycket enkelt mot just Brynäs. I Brynäsland kanske faran blåst över, men jag hävdar fortfarande med en dåres envishet att ett tränarbyte skulle skett då Tommy Jonssons oförmåga till handling resulterade i det fria fall i tabellen som höll på att kosta laget slutspelslatsen. Det visade sig ganska tidigt i serien att Brynäs skulle få stora problem med alla de skador de fick på backarna, samtidigt som målvaktspelet var minst sagt dåligt. Jonsson skulle förstås redan då se att det var dags att ställa om till ett hederligt svenskt sammanhållet styrspel med kontringar, precis så som man spelade de sista matcherna i serien. För när Brynäs dragit tillbaka laget har också målvaktsspelet blivit mycket bättre. Punkt.
Jag har tyvärr ingen förhoppning om att Brynäs skall klara av Skellefteå denna gång. Snarare tvärtom - Jag tror att denna kvartsfinal kan bli väldig smärtsam både för laget, fansen och mig och inför nästa säsong har Brynäs i god tid en ny tränare vid rodret. Allt medan Michael Sundlöv står säkert i kommandobryggan.
Mitt kaffe är varmt, svart och starkt. Ute på balkongen andas jag in den milda uppvärmda marsluften som om någon timma eller så, återigen kommer kylas ner till obekvämlighet. Jag dricker mitt kaffe med välbehag, samtidigt som jag spanar ner mot samhällets centrum. Någonstans där nere tycker jag mig se min son och en av hans kompisar, men jag kan missta mig.
Vi har inte avverkat halva mars ännu och allt i denna månad tycks stå stilla. Vi lever våra dagar som i vanlig ordning går snabbt, men mars tycks inte flytta sig ur fläcken. Det slår mig varför att jag alltid tyckt att Mars är årets längsta månad. Det är ljuset som så förädiskt får en att tro att bättre tider är nära eller t om här. Men med temperaturen och snön händer inget.
Samtidigt med min "politiska frustration" ägnar jag denna timma åt något så "inspirerande" som att sortera papper, dokumentera och systematisera. Då mitt arbete kan skötas från mitt skrivbord hemma idag, kan jag tillåta mig själv att fokusera lite dubbelt.
Jag har tyvärr ingen förhoppning om att Brynäs skall klara av Skellefteå denna gång. Snarare tvärtom - Jag tror att denna kvartsfinal kan bli väldig smärtsam både för laget, fansen och mig och inför nästa säsong har Brynäs i god tid en ny tränare vid rodret. Allt medan Michael Sundlöv står säkert i kommandobryggan.
Mitt kaffe är varmt, svart och starkt. Ute på balkongen andas jag in den milda uppvärmda marsluften som om någon timma eller så, återigen kommer kylas ner till obekvämlighet. Jag dricker mitt kaffe med välbehag, samtidigt som jag spanar ner mot samhällets centrum. Någonstans där nere tycker jag mig se min son och en av hans kompisar, men jag kan missta mig.
Vi har inte avverkat halva mars ännu och allt i denna månad tycks stå stilla. Vi lever våra dagar som i vanlig ordning går snabbt, men mars tycks inte flytta sig ur fläcken. Det slår mig varför att jag alltid tyckt att Mars är årets längsta månad. Det är ljuset som så förädiskt får en att tro att bättre tider är nära eller t om här. Men med temperaturen och snön händer inget.
