Nyårsdagen lämpar sig alltid bra för fet mat och ett dussin halvskapliga filmer. Dessutom, saker man planerat att göra som att t ex åka till dojon och kasta lite grann, skjuts upp till i morgon (eventuellt tillsvidare). Med andra ord, jag börjar mitt år med att vräka i mig onyttigheter och ägna mig åt lättja. Lägg därtill en inställd träning redan första dagen. Jo jo, det börjar bra...
Nu är det förstås inte så illa som det låter. I grunden är jag en feelgood-människa som i min njutning blandar lättja med fysisk aktivitet och därtill känner en balans i kropp och själ. Dagens promenad kommer t ex vara dagens höjdpunkt, med sol och fågelkvitter som associerade till en härlig dag i april.
Idag skall jag vila, men i morgon är det hög tid att smida planer och få igång på maskineriet igen.
Igår kväll, efter maten, och då när konjaken kom fram, hämtades bärkassar med gamla album och fulla fotokuvert. Bilder som blandannat visade upp mina dryga 25 sista år. En del pinsamma, många som aldrig borde visats mer. Det förundrade mig att "min vän" hade dokumenterat så mycket. Minns aldrig att han bar på en kamera. Minns aldrig att han hade kapaciteten att ta de där mest innerliga bilderna...
Han var ju ofta en av dom..Den som var förebild för smygfotografering och sinnesstundshöjare.
Mina egna kort från den tiden är nog tyvärr förlänge sedan förlorade. Försvunna i otaliga flyttar härs och tvärs, de senaste 20 åren. Därför extra roligt att konfronteras med scener från en svunnen tid, hur än pinsamt det i bland kan kännas.
Det har blivit lite filmtittande idag, men nu skall jag ägna ett par timmar åt mitt nyfunna intresse; släktforskning. Att söka svaren, att finna den där lilla berättelsen, den enkla historien, fascinerar mig oerhört och ger mig enorm tillfredsställande. En perfekt sysselsättning när man vill få ro och total avkoppling.