Kenny Chesney sjunger och ger ljud till mina tysta rum. En eftermiddag som närmar sig kväll. Det är lördag och grådiset utanför trycker mot fönster, knackar på dörren försiktigt med en vädjan om att få komma in. Jag dricker av det nybryggda kaffet och känner mig allt annat än poetiskt, även om det kan tyckas så. Chesney sjunger "sky is grey" och jag nickar instämmande. Fyller min mun rikligt med det nybryggda kaffet och spanar ner mot Färgelanda centrum. Det är totalt folktomt. Efter några intensiva timmar under förmiddagen och en och annan efter tolv, drar ett lugn över tillvaron. Saker blir som de blir vad man än tycker om det. Lördagar är sällan oförutsägbara.
