OS har precis tagit slut och nu tar Paralympics vid. Bra för mig som inte blev riktigt "mätt! och dessutom fortfarande lider av lite lätt OS-abstinens. I morse såg jag Nicolina Pernheim i SVTs morgonsoffa och blev övertygad om att vi har en medalj att se framemot i judo trots allt i London 2012. Nicolinas far, tillika tränare och förbundskapten; Martin såg lugn och säker ut. Detta känns bra. Jag träffade förövrigt Martin senast på en buss till Tunis i somras. Då var det extremt varmt och soligt. London lär bli mer åt hösthållet och säkerligen mycket regn. Kanske kan vi hoppas på lite trevligt svensk-medalj-regn också...
