Ännu mer morgongympa som jag lyckas att missa, men jag intygar mig själv att de få simlängder som jag avverkar i poolen skall vara mer än väl för att kompensera överflödet av kalorier. Det regnar hemma nu får jag rapporter om. Det är så tråkigt som svenska sommaren blivit. Så var det inte när jag var barn. Eller var det så? Kanske är det bara det man vill minnas som man minns? Juni närmar sig sitt slut. Sommarens få dagar försvinner iväg fortare än en tunisisk ökenräv gräver ner sig i sanden. Det känns lite sorgligt och vemodigt på något sätt. Man har väntat så länge och så .....regn. Nåväl jag har det iallafall bra här i solen, i ett annat land, på en annan kontinent, men likt förbannat tänker jag på det där regnet hemma och alla människor som verkligen skulle behöva lite sol och värme.
