Annorlunda?

När man möter andra kulturer blir man varse om vår egna kulturs särart, ifrån andras. Vi uppfattar oss själva som normala och vara de som följer det uppslagna "riktiga mönstret". Vid sådana här tillfällen går det nog upp för en att andra tycker nog att man är bra "konstig". skall erkänna att jag har svårt för vissa saker och del saker stör jag mig t om på. Vanor, hur man ser ut, religion och kultur, mm. Idag hade jag och Eric ett samtal om just det där efter att han tagit upp något om gamarna i filmen Djungelboken. Hur jobbiga de var och att egentligen ingen tyckte om dem. Det blev en bra diskussion och jag tror att han förstod vad allting handlar om.
Även för en frisinnad och liberal människa som mig är det mycket nyttigt att få se hur verkligheten ser ut och upptäcka att den faktiskt inte är så farlig. En "tuff" tjej i vårt resesällskap hit gjorde en minst sagt "våldsam entré " i vårt medvetande. Vi såg henne förstås redan på Landvetter och när vi blev medvetna om att hon skulle åka till samma destination som oss blev vi oroliga på hennes vägnar att hon aldrig skulle komma igenom säkerhetskontrollen med allt metall på sig. Väl eskorterad av två säkerhetsmän ända upp till gaten började vi fundera på vad detta skulle kunna vara för galning. Det visade sig snart att hon förstås inte alls var "farlig, hemsk eller ond. Hon var bara lite annorlunda mot vad vi kallar vanlig.