I förra årets påskdagsblogg skriver jag om SAAB krisen och om Syrien...
SAAB- eran är död, men i Syrien fortsätter galenskaperna, grymheten och föraktet mot mänskligheten. Det gör mig först förvånad att hemskheterna hållit på så länge. Sedan blir jag bestört och sist bara arg. Det är få konflikter som påverkat mig så mycket som den i Syrien. Det är få saker de senaste månaderna som engagerat mig mer i nyhetsvärlden än just detta.
Jag skall under denna påskdag börja att läsa en bok om det "Moderna Syrien" som alldeles för länge väntat på min uppmärksamhet. Det handlar om ett Syrien som bildades vid delningen av Osmanska riket efter första världskriget och som först 1947 erkändes som en självständig stat. En ung stat med inslag av flera "barnsjukdomar" således.
Morgonen bjuder på sol och graderna är på väg upp. En promenad i den soliga påskdagen får bli en bra början inför vidare aktiviteter.
