Igår meddelade Mike Grier att han avslutar sin hockey karriär. Att inte så många här i Sverige känner till just Grier är egentligen inte så konstigt. Han blev aldrig den där "Powerforwarden" som han var ämnad att bli och som många hockeyexperter trodde. Däremot blev han en viktig rollspelare i de lag han spelade i under sina 14 år. Jag gillade honom redan från början. Han var tuff och underhållande på isen. Säsongen 99-00 spelade han i Edmonton Oilers och när jag igår möttes av budet att Mike Grier lägger skridskorna på hyllan drog jag mig till minnes en kväll i Phillips Arena, Atlanta för länge sedan, då Trashers skulle ta sig an just Edmonton Oilers. Oilers leddes av lagkaptenen Doug Weight, en stjärnspelare och i laget fanns också Mr Team Canada: Ryan Smyth. Nåväl denna kväll såg jag och min vän Kent framemot att se Tommy Salo, som hade en av sina bästa säsonger i NHL. Doldisen Bert Robertsson drog också till sig ett visst intresse. Edmonton vann matchen och när den var slut begav vi oss ner för att bege oss till utgången där lagen senare skulle komma ut igenom. Jag och Kent stod själva där. Hockeytemperaturen i djupaste amerikanska södern hade redan nått sin gräns och Trashers fansen hade begett sig till sina bilar. Så kvar var alltså två svenska killar som väntade på att få en skymt av sina svenska hjältar. Snart öppnades dörren och ut kom...Mike Grier, Janne Niinimaa och giganstiska Georges Laraque. Alltså en finländare, en amerikan och en kanadensare!!! Inga svenskar!! Kent Frågade Janne (Niinimaa) var Tommy Salo var? Janne svarade att Tommy Salo inte mådde bra och hade smitit iväg tidigare. Småprat tog sedan vid några minuter och jag frågade tillslut efter Laraques autograf och fick den på kvällens matchprogram, men när jag skulle fråga Mike om han också kunde skriva, reste de sig hastigt upp, bad om ursäkt att de måste skynda till bussen som väntade och plötsligt var de borta. Borta var antagligen också min möjlighet att ha Griers autograf i min stolta autografsamling. Det tänkte jag just då i det ögonblick som han hastigt försvann och just det tänker jag på nu också.
