Ännu ett träningspass. Denna gång lämnar jag dojon med smärta. Stukningar lite varstans har nu blossat upp.
Väl hemma efter mat och en liter vatten, när jag går igenom träningspasset (jag brukar göra så efteråt) stör det mig att så många tilltänkta motståndare valde att hoppa över kvällens pass. Det stör mig ännu mer att man springer på klubben och tränar styrketräning, är på gym eller är ute och springer, men när gin skall på hittar man ursäkter som att byta däck och dylikt. Jag må kanske få stryk den 11 december av dessa pojkar, men jag kommer göra det med judogi på. Både i mina förberedelser och i det allra heligaste rummet som vi kallar dojo. Det räcker för mig.
Väl hemma efter mat och en liter vatten, när jag går igenom träningspasset (jag brukar göra så efteråt) stör det mig att så många tilltänkta motståndare valde att hoppa över kvällens pass. Det stör mig ännu mer att man springer på klubben och tränar styrketräning, är på gym eller är ute och springer, men när gin skall på hittar man ursäkter som att byta däck och dylikt. Jag må kanske få stryk den 11 december av dessa pojkar, men jag kommer göra det med judogi på. Både i mina förberedelser och i det allra heligaste rummet som vi kallar dojo. Det räcker för mig.
