Det är lätt att lägga skulden på någon annan när man har det jobbigt

Dagen har varit solig och mild och jag har fått upplevt en sådan där dag då man fått gjort mycket och faktiskt efteråt känt att man åstadkommit något. Hela veckan har varit bra. Det går bra nu för företaget, jag har fått gjort mycket av de förberedelser som krävs inför judostarten nästa vecka, haft en kanonmöte med FPs styrelse, samt skrivit min första politiska motion. Vad mer kan man önska? Så efter en afton med god mat och sicilianskt vin och grappa på det, sitter jag nu i min kammare och ser över vad morgondagen har att erbjuda. För världsekonomin har det däremot varit nattsvart och det är med oro som man följer händelserna runt om i världen. Likaså är det nattsvart för Saab. Jag beklagar och lider med alla de människor som drabbas av Saabs undergång, samtidigt som jag lite grann beundrar dem som fortfarande tror på sitt företag. Men efter dagens avslöjande angående ersättningar till styrelsen i Saab Automobile för 2010 och 2011 borde den mest tolerante saabanhängaren tappa tålamodet.
För en tid sedan tappade jag tålamodet och slutade tvärt med att läsa aftonbladets nätupplaga, efter den massiva propaganda mot regeringen som tidningen förde. Det hette att Reinfelt inte nog engagerat sig för de hemska händelserna i Norge och att regeringen inte stöttade Saab...blandannat...

Sånt där blir man så trött på oavsett vilket parti man sympatiserar med. Idag diskuteras det återigen att regeringen gjort för lite och hör här; "att det är regeringens fel om Saab nu går omkull!" Horribelt förståss och när man sedan lägger upp jämförelser med hur andra bilstater i Europa så som t ex Tyskland agerat för sin bilindustri och likaså USA blir diskussionen inte alls trovärdig. Att jämföra GMs betydelse för USA som ett av landets och världens största företag, eller de tyska biljättarna med Saab och Sverige, blir riktigt löjligt.
Dessa S-sympatisörer, som de flesta av dessa människor är som nu vill skylla allt på regeringen tycks i detta fall ha svårt att förstå reglerna i en marknadsekonomi. För att överleva måste man sälja sina produkter. så är den krassa verkligheten. Ansvaret för att lyckas med detta ligger till 100 % på företagsledningen. Ingen annan. I Saabs fall har man under flera decennier haft problem att driva företaget med vinst p,g,a för liten försäljning. Att stötta med skattemedel i denna förlustmaskin vore direkt oansvarigt, och närmast kriminellt gentemot skattebetalarna.

För några år sedan flyttade stora delar av svensk läkemedelsindustri utomlands. Då sa den socialdemokratiska regeringen att Svenskt näringsliv var så bra att så att utländska företag ville köpa den. Man var väldigt tydliga med att att regeringen ej kunde agera för enskilda företag. Läkemedel som Losec och Pulmicort var några av de mediciner som gjorde svenska läkemedelsföretag världskända, och bolagen tjänade miljarder årligen under 80- och 90-talen. Forskningen vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg var bäst i världen och läkemedelsbolag som Astra, Pharmacia och Kabi växte och blev giganter inom sina områden. Idag har inte Sverige någon läkemedelsindustri kvar medans den blomstrar i Dansk ägo. Det är lätt att lägga skulden på någon annan när man har det jobbigt.

Nu läggdags och fortsatt läsning i bra sommarbok "När Sverige sålde Nobelprisindustrin"

För min del kommer jag somna med ett leende på läpparna och en önskan om att allt det världsliga skall se en aning bättre ut i morgon.