Nu skall jag efter god mat lägga mig en stund och läsa en artikel om Håkan Juholts 100 dagar som socialdemokraternas ledare. Personligen tycker jag Juholt blev ett minst sagt konstigt val om man verkligen vill förnya sitt parti och de första 100 dagarna för Juholt har utan tvekan varit förvirrande. Viljan till förändring har varit obefintlig, velandet i Libyenfrågan kändes mycket oproffsigt. Likaså velandet om fastighetskatten, hotet om att riva upp pensionsuppgörelsen och ställningstagandet(en) gällande arbetskraftinvandring. Dessutom kunde man i går läsa på DN debatt hur partikamraten Ylva Johanssons i ett öppet brev till sin partiledare ställde10 frågor om Juholts syn på jämställdheten mellan könen. Smekmånaden tycks vara över för både Juholt och socialdemokraterna och nu gäller det att visa tydlighet och att man menar allvar med att vara ett alternativ till alliansen. Ylva Johanssons kommunicerande till sin partiledare via Sveriges största morgontidning, tyder dock på att det fortfarande råder stora kommunikationsproblem inom partiet. Än så länge tycks förnyelse och förändring vara långt, långt borta. Men, nu som sagt till artikelläsande och kanske till och med någon timmes eftermiddags-slumrande.