Blandade betraktelser

Sommarbloggare Lars Bäcker

Tid är ett märkligt fenomen. Inte minst den eviga frågan, vart tar den vägen? I går kväll njöt jag av en grillmiddag med nära vänner som jag inte umgåtts med på alldeles för lång tid. Varför blir det så? Prioriterar jag fel? Kanske är jag omodern, och lägger för lite tid och kraft på facebook? Skulle det kännas bättre, tro? Jag vet inte, men jag vet att en sommarkväll som den igår är sådant som värmer mig länge.

Jag promenerade genom Hasselbacken i Uddevalla tidigare idag. Då såg jag platsen där jag sjösatte mitt nollningsuppdrag, flott-race på bäveån. Det måste ha varit nittonhundranittio… två. Tiden, vart tar den vägen?

En annan av kommunens flitiga bloggare, Dick Jonefelt, har på sin blogg snuddat vid tanken att starta ett nytt parti i Färgelanda. Det är intressant. Nu verkar det som att den tanken är född ur det politiska blåsväder som politiken i Färgelanda i allmänhet, och Dick och hans gamla parti i synnerhet befinner sig i. Det blåsvädret lämnar jag därhän just nu, men är det ett nytt parti som behövs? Det beror ju naturligtvis på – vad blir det för parti? Skissen på bloggen verkade tyda på en variant av Ny Demokrati, men med mindre organisation och styrning och mera vilda västern. Nej tack, snälla. Dels är det nästan garanti på att ett sådant parti drar till sig vildhjärnor och haverister. Dessutom har vi i Sverige representativ demokrati, och då funkar det inte att bygga ett parti enligt Al-qaida principen med fritt opererande celler. Men jag vill ge Dick Jonefelt credd på några punkter! Han är engagerad; han signerar sina inlägg; han anser att fler borde engagera sig politiskt.

Jag står nu i halvtid på min semester. Jag börjar så smått inse att de planer (drömmar) jag haft kommer att få svårt att rymmas på den tid som återstår. Bara allt jag tänkt göra med barnen – badresor, fisketurer, campingnätter… För att inte tala om ändringen i trädgården, tillbygget på friggeboden, röjningen i förrådet… Tiden, vart tar den vägen?

Jag har fått tillfälle att köra lite MC i sommar. Gud, vad skönt! Det är bara så, med 900 kubik mellan benen är man kung – fri! Men jag märkte av att min körteknik mattats något med åren… Tiden, vart tar den vägen? Detta sagt om ett sätt att resa för oss över till dagens lista, resmål jag gillar. Strikt utanför Sverige denna gång.

1. Newcastle – ren kärlek.

2. Salzburg - staden som gett idyllen ett ansikte.

3. Kentucky – smaka bara på namnet – och whiskeyn!

4. Schleswig – Holstein – så nära, ändå så utomlands.

5. Italien – sol, mat, vin…

Jag som skrivit dessa rader heter Lars Bäcker. Jag hoppas få se Motörhead vinna Eurovision song contest.