Det må vara ett tag sedan Gustav Vasa blev kung och fick ett slut på Kalmarunionen och gjorde Sverige till en självständig stat, men ändock en självständighet värd att fira även i våra dagar. En dag för eftertanke åt att saker och ting inte är självklarheter på andra platser på vår gjord och att vi i vårt land lever i frihet och fred. Lägg där till vilket vackert och rent land vi bor i och det blir inte svårt att faktiskt fira nationaldag.
Det var antagligen inte så mycket demokratitänkande på Vasas tid men säkerligen många som ändå andades ut när Sverige återigen blev en självständig stat och fri från dansken. Att fira nationaldag ger oss svenskar möjlighet att sluta upp till något gemensamt och det ger nyblivna svenskar ett tillfälle att fira sitt nya medborgarskap. På de sociala medierna som t ex facebook sprids i dessa dagar en uppmaning att sjunga nationalsången på nationaldagen, eftersom att det inte är tillåtet på svenska skolor idag. Av någon märklig anledning har en del svenskar behovet att komma på osanningar för att hitta anledningar till att verkligen fira. Att hitta anledningar till att fira sitt land, men istället kasta sig ofrivilligt i gapet på odemokratiska och främlingsfientliga krafter som står för allt det som vi firare inte firar, är djupt beklagligt. Att inte nationalsången får sjungas i skolan är bara en sådan osanning.
Jag behöver inte leta anledningar en sådan här dag, utan inom kort ger jag mig ut för att på mitt sätt fira storslaget. Jag kommer njuta traditionell svensk mat, antagligen sjunga nationalsången, skratta med vänner och njuta av den vackra svenska flaggan. Och framförallt skall jag tänka på hur privilegierad jag är som svensk som har allt detta. Det kunde antagligen inte den stora skara av svenskar känna som levde på Gustav Vasas tid.
