Idag var vi några kämpar som gett oss upp på judoklubbens tak för att skotta bort all snö som förhindrat oss att träna i nästan tre veckor. Döm av min förvåning när en av min bästa vänner från det förflutna dök upp på taket med ett stort leende. Det var säkerligen över sex år sedan vi senast sågs. Då över en bit mat på en italiensk restaurang. Ibland är livet bara så fantastiskt härligt!
