Denna iskalla nyårsaftonmorgon, har jag gått upp tidigt för att se nattens match från Edmonton. Det är 23 minus ute och det känns sannerligen skönt att kunna sitta inne i rumsvärmen med en värmande kopp te i handen. Eric sover så gott och jag kan inte med att väcka honom för matchen. I vanliga fall brukar han på lördagsmornarna vilja sitta med och kolla på Hockey night.
Mina tankar går till julen som blev så fin. Barnens stora högtid. Jag tänker på Eric och Marie nedkrupna tittande på bröderna Lejonhjärta, hur de tillsammans går till pulkbacken, kärleksfulla blickar, skratt och glädje. En storasyster och hennes lillebror. En tid att vara tillsammans. När barnen är lyckliga är man som förälder det också. Julen har givit mig tillfället att känna det.
