I kommunen där jag bor har vi kommit in i ett stim av negativa företeelser. Jag kommer allt för ofta på mig själv att det är med ett bultande hjärta som jag går till brevlådan på morgonen. Vad skall det stå idag? Vilken ny skandal har kommit upp i ljuset?
Vad man än kan tro om mitt förhållande till min hemkommun, så älskar jag ju på något sätt orten där jag bor. Det gör ont, när jag ser hur denna plats svartmålas och hängs ut. Det är knasiga investeringar, det är nattsvart ekonomi, det är uppsägningar, det är mobbing och missförhållanden. I allt detta och kanske det som gör mest ont, är att ingen i ansvarsställning tycks bry sig. "Målet" tycks vara viktigare än "vägen" och alla med någon form av förnuft vet att allt inte bara har en sida. Man måste kunna vara flexibel, ställa om och ändra under tiden, för att det skall uppnås bästa resultat. Istället för att bara trampa på som en blind fältmarsalk, borde man i chefställning stanna upp och evaluera vad som egentligen har gått snett. Hur kunde denna plats bli helvetet på jorden? Vad det så här som man ville att det skulle bli?
Idag kan man t om i rikspressen läsa om missförhållandena i min byggd. I ren pr syfte förståss en total katastrof! Det som ansvariga politiker och tjänstemän gjort och gör för att som man tror; "hjälpa" kommunen, har i andra ändan urartat till en riktig mardröm. Det finns all anledning till att vara kritisk till vad som nu sker i Färgelanda. Att fortsätta att hålla kommuninvånarna utanför genom att inte ge relevant information är en stor skada i sig.
