Igår föredrog jag faktiskt Forrest Gump före fotbollsmatchen och Zlatan. Farcinerande att en film kan trollbinda än så. Har sett den så många gånger, men blev ändå sittande sent framför teven för att se slutet. Jag har funderat många gånger på om det inte är den bästa filmen som gjorts och nu har jag bestämt mig. Regisören som jag tror är Robert Zemeckis (får kolla upp det vid ett senare tillfälle) har lyckats göra den ultimata kärleksfilmen och då menar jag inte bara Forest kärlek till sin älskade Jenny, utan också till sina medmänniskor och livet. Bäst skildras det antagligen när Forrest säger;
"Momma said there's only so much fortune a man really needs and the rest is just for showing off. So, I gave a whole bunch of it to the Four Square Gospel Church and I gave a whole bunch to the Bayou La Batre Fishing Hospital. And even though Bubba was dead, and Lieutenant Dan said I was nuts, I gave Bubba's momma Bubba's share. And you know what? She didn't have to work in nobody's kitchen no more. And 'cause I was gazillionaire and I liked doing it so much, I cut that grass for free. But at nighttime, when there was nothing to do and the house was all empty, I'd always think of Jenny."
Forest Gump är också en film över den moderna amerikanska historien, där Forrest genialiskt klippts in i dialoger med både John F Kennedy och John Lennon. Bäst gillar jag kanske hur Forrest blir den bidragande orsaken till att Watergateskandalen blir ett faktum. Tom Hanks och Robin Write Penn är fantastiska i sina rollgestaltningar. Sally Field och Gary Sinise gör som vanligt ingen besviken.
Ännu en gång har denna film gjort ett stort intryck på mig.
