Sent igår kväll precis när jag hade lagt mig, kom en helikopter flygande över mitt hus. Anette vaknade och blev orolig för att det var något skumt på gång, att det var poliser som spanade efter förymda fångar. Förymda fångar som nu var på väg till Maries boning, tre meter från huvudbyggnaden på tomten, för att söka skydd. Jag la min lugnade hand på hennes panna, hon somnade sedan efter en stund. Men, jag blev kvar i sängen klarvaken. Helikoptern kom tillbaka och jag spanade i fönstret. Jag la mig igen drygt en timma senare. I mina drömmar var jag delaktig i en luftattack med helikoptrar och folk i min närhet skadades allvarligt. Jag förväntades att spela en hjälteroll, men jag blev aldrig den actionhero som jag förväntades att vara.
Första nyheten som möter mig är det spektakulära värdedepå rånet i Västberga. "aha", tänker jag, "det var därför". Sedan när min hjärna bearbetat uppgifterna i någon sekund, blir jag tveksam över att de skulle dyka upp här i Färgelanda. Då kommer nästa nyhet. Hotell Laholmen har utsatts för rån. "Aha", tänker jag, "det var därför". Sedan framgår det att rånet skett konventionellt och ingen flykt tycks gjorts med helikopter. Som tredje nyhet; en pojk som ramlat ner från Valboskolans tak i natt. "Aha", tänker jag, "det var därför".
