Jag har inte känt mig så kry under påskhelgen. Ont i nacke, axlar, hals och illamående på det. Huvudet har det varit ännu sämre med. På påskafton var vi bjudna hem till familjen Bäcker. Också bjudna var en annan familj som heter...???? För det var just det; förutom mina för stunden kännbara krämpor hade jag dessutom drabbats av total hjärnsläpp. Där satt jag, bland trevliga människor, intagandes en större mängd underbar mat, med timmar som förflöt och allt jag kunde tänka på var när någon skulle "försäga sig" och delge mig namn. Jag hoppas att M och K kan ha överseende med min begynnande demens.
