Regnet öser ner. Jag hör hur det sprakar från vedspisen i köket. Jag hör SvampBobs vän Patrik, väsande från teven. Eric ligger utslagen i soffan efter en "tuff" dag på dagis. ännu en vecka närmar sig sitt slut. Bara helgen kvar. sedan börjar det om på nytt. I helgen måste jag få in all ved i boden, samt förbereda i källaren för den nya värmepump vi får på måndag. Helgen lär vara fulltecknad. Anette jobbar dessutom hela helgen. I kväll skall jag dock ta det riktigt lungt och koppla av efter en ganska hektisk vecka. Förhoppningsvis lite god mat med ngt gott att dricka till. Teve antagligen och förhoppningsvis lite klinkande på gitarren. Eric verkar trött och lär somna tidigt. Marie skall ut på fest och lär bli sen. Det innebär att jag har hela huset fritt att disponera i några timmar. Jag ringer upp till norrland för att prata med min goda vän där, men inget svar. synd, för jag vill prata hockey. Jag ringer till min vän Jan för att prata om livet, men inget svar där heller. Istället går jag ner i källaren och letar fram ett par flaskor vin. Mitt val fallet på en Vina Albali, resverva. Men först ska jag ha en Miller. Finns inget bättre än en kall öl att fixa till strupen med innan man greppar gitarren och ängnar sig åt sång. Eric ropar från soffan. Han vill att jag kommer och sätter mig bredvid honom. han tycker det är hemskt på barnkanalen,"Skokartongens hemlighet", men han vill ändå se. Jag sätter mig bredvid honom. Han sitter på helspänd.
På jobbet har det rullat på, men det känns ändå bara som jag hunnit få gjort hälften av det som jag planerade att göra. Antagligen är det ett ganska vanligt fenomen hos de flesta. Varför är det så? ställer man upp för höga krav, eller är man helt enkelt fördålig på att leverera?
Maple leafs förlorade i går kväll mot Phoenix hemma i Air Canada center med 3-2. samma siffror vann Toronto med i Winnipeg i förgår över just Pheonix. Så med andra ord fick jag rätt i mitt tips att Toronto där skulle i inkassera sin första vinst. Den nykomponerade första femman med Sundin tillsammans med Blake och Antropov verkade fungera bra, Jason Blake fick till och med göra sitt första mål i "blått och vitt",igår kväll, eller inatt svensk tid. Gladast var nog dock Alexander Steen som fick spela för första gången i sin hemstad som NHLproffs. samma stad där hans far Tomas var den stora idrottshjälten under nästan två decenium.
Kyle Wellwood, en yngling som jag tror väldigt mycket på i Toronto är skadad igen/redan och det känns väldigt oroväckande. Han har verkligen möjlighet att bli något riktigt stort. Han påminner om Ron Francis och har det där lilla extra i sitt passningspel som gör det hela magiskt. Förhoppningsvis skall det inte vara så allvarligt att säsongen är i fara. Framförallt behöver Toronto för en gång skull hålla sig borta i från alla skadeproblem som man brottats med under de senaste fem åren. Fjolåret var en katastrof då man hade flest skadedagar/spelare i hela NHL.
Dags för gitarren!
